Blogg

Rönnvikens kalkbruk (Heby Kommun)

Rönnvikens kalkbruk drevs mellan 1935-1945. Byggnaden verkar som ett stilleben som vittnar om en gången florerande småindustriell tid i Huddunge socken.

Rönnviken Kalbruk
Rönnviken Kalkbrott och kalkbruk

Rönnvikens kalkbruk tillhörde Strå Kalkbruk AB i Sala. I Sala tillverkades kalk för industri och lantbruk. Det är därför högst sannolikt att bruket i Rönnviken producerade samma produkter.

Förr i tiden var det vanligt att ha små kalkmilor och enkla ugnar på landsbygden. Detta för eget bruk. Jämfört med dessa småskaliga verksamheter nådde Rönnvikens kalktillverkning industriella dimensioner. Kalkugnen är 14 meter hög och visar vissa likheter med en masugn för järntillverkningen. Till ugnen hör ett litet kalkbrott där man bröt urkalksten. Kalkbrottet förbands med ugnen genom ett smalt järnvägsspår (600 mm) som leder till ugnens övre lucka och vidare ut på skrotstenstippen.

Rönnvikens kalkbruk. En bortglömd skatt?

Den ödelagda byggnaden ligger nu som ett stilleben i skogen uti Huddunge socken. Den väcker en känsla som om arbetarna lämnade arbetsplatsen igår för att återuppta arbetet när som helst. Kalkbruket är ett vackert industriminne på en trolsk plats.

Kalk för lantbruk

Kalkning inom lantbruk genomförs för att bibehålla eller förbättra ph-värdet i jorden. Kalk används rent allmänt för jordförbättring, t ex för att påverka jordens struktur, men även för att binda skadeämnen, så som tungmetaller.

Hallongrottor med fullkornmjöl och råsocker

Hallongrottor kan vara båda, goda och nyttiga. Med fullkornmjöl, smör och råsocker blir de till en fullvärdig njutning vid fikarasten.

Recept

för 15-20 kakor

  • 4 1/2 dl fullkornmjöl (vete, dinkel) eller gramhamsmjöl
  • 1 dl råsocker
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 tsk vaniljpulver
  • 200 g smör

Sätt ugnen på 200 grad C. Måla råsockret fint i köksmaskinen. Blanda samma mjöl, socker, bakpulver och vaniljpulver i en skål. Skär smöret i bitar och tillsätt det. Knåda allt till en deg.

Forma degen till valnötsstora bollar och lägg på en med bakplåtspapper täckt plåt. Du kan även använda muffinsformar. Gör en fördjupning i varje kaka och klicka i lite hallonsylt.

Grädda i ugnen i ca. 10 minuter.

Solfilmen visar ljusets återkomst

Solfilmen visar ljusets återkomst efter wintersolståndet upp till midsommar. Filmen är en svensk tradition sedan 1963.

Tecknare Sverker Lund fick uppdrag av SVT att visualisera den dagliga tidsökningen mellan vintersolståndet och midsommar. SVT ville ha en skylt där skillnaderna kunde visas. Sverker trodde dock på film som medium ifrån början. Tillsammans med fotografen Béla Thinsz utvecklade han filmsnudden som visades 1963 för första gången. Filmen var tänkt att vara en engångsföreteelse, men publiken krävde att återuppta den året därpå, så att filmen blev en tradition och senare kultförklarad av det svenska folket. Musiken Le fiacre (Hästdroskan) hittade man i det franska grammofonarkivet. Och gäspandet spelade Sverker in med sin egen röst. Källa: SVT: Solfilmen över 50 år

Solfilmen visar ljusets återkomst

I alla fall: Nu går vi emot ljusare tider och har med solfilmen något att se fram emot varje kväll. Och lita på mig: Musiken följer dig in i sömnen!

Vintersol- och sommarsolståndet

Solstånden sker två gånger om året då jordaxeln lutar som mest in mot eller bort från solen. Jordklotens lutning utgör att solen står som högst upp i himlen kring midsommar i norr och vid vintersolståndet upplever vi det motsatta. Vid vintersolståndet eller tomasnatten upplever vi årets kortaste, vid sommarsolståndet eller midsommar årets längsta dag. Datumen varierar beroende på om det är ett skottår eller inte. Vårdagsjämningen inträffar därmed antigen den 21: a eller den 22:a december, midsommar den 20:e, 21:a eller 22:a juni. Källor: Expressen: Vintersolståndet 2019: Snart väntar ljusare tider; SMHI: Sommarsolstånd och Vintersolstånd

Sommarsolstånd och Vintersolstånd

Varma Vintrar i Tyskland och Sverige

Varma vintrar i Tyskland och Sverige. Tillhör frost och snö gårdagen?

Så skönt kan Sverige vara på vintern. Är det ett minne blott?

Varma vintrar i Tyskland och Sverige.
Vinterväxter

När kan vi prata om vinter?

Det är månaderna december till februari som räknas som sedvanliga vintermånader. Och vintern har anlänt när det har varit 5 dygn med eller under 0 grader. Även mars och april kan betraktas som vinter eller snarare som vårvinter, den (i norra Sverige) så kallade femte årstiden. Kännetecknande är att snön smälter på dagarna och fryser på nätterna. Källa: SMHI: Vinter.

De senaste tre veckorna har varit övergenomsnittlig varma som kartan (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)) visar. I januari 2020 finns temperaturavvikelser med mer än 10 grader.

Första halvan av vintern 2019/2020 passerats

Väderleken i slutet av 2019 indikerade att den här vintern kommer att vara varmare än vanligt, men det utgås ifrån att det ändå kan finnas perioder med lägre temperaturer. De regionala skillnaderna varierar starkt. Nu då vintern kommer in i andra halvleken konstaterar SMHI att temperaturerna låg i genomsnitt 4-6 grader högre i Södra Sverige jämfört med perioden 1961-1990 och även 5-8 grader högre i Norra Sverige jämfört med samma tidsintervall. Detta påverkar havsisen framför allt i Bottenhavet. Sedan frontlinjen i kustområdet etablerats i slutet av 2019 har istäcket inte vuxit vidare. Källa: SMHI: Halvvägs genom den kalendariska vintern.

Varma vintrar i Tyskland och Sverige

I Tyskland finns samma tendens. Nu, då halva vintern har passerats observeras att medeltemperaturen ligger i hela landet 3 grader Celsius över genomsnittet. I norra och östra Tyskland även 5 grader över det vanliga. Källa: Deutscher Wetterdienst: Was ist los mit dem Winter?

En varm vinter – ett ovanligt fenomen?

Ändå är det inte ett helt ovanligt väderläge, varken i Sverige eller i Tyskland. 10 av de varmaste vintrarna i Tyskland uppträde sedan 1981.

Sedan mätningen börjades 1756 fanns det fem vintrar i t ex Stockholm som låg över genomsnittet. Och det fanns kuriositeter. Medan 1789 räknas till de kallaste vintrarna, var vintern 1790 ovanligt varm.

Men – vi kan bara hoppas att vintern visar sig framöver och att vi får uppleva frost och snö igen.

”What good is the warmth of summer,

without the cold of winter to give it sweetness.”

John Steinbeck

 

Rupert Knekt

Rupert Knekt är mest känd i tyskspråkiga länder. Mestadels finns han vid S:t Nikolaus sida. Nikolaus som mild och belönande välgörare. Rupert Knekt som sin motpart, hotfull och bestraffande. Att skrämma barn är ett uppträdande som tillskrivs honom sedan den sena medeltiden, då barn skulle uppfostras till fromhet och lydnad. Med reformationen ersatte ”Heilige Christ” eller ”Christkind” Nikolaus. Rupert Knekt var Christkinds trogne gesäll. Men Rupert Knekt kan även framträda ensam, då belönande och straffande i en och samma gestalt.

Hans vanliga attribut är en brun eller svart kåpa, skägg, en korg eller en säck med äpplen, nötter eller bakelser. Och så har han en rotting med sig som bestraffningsredskap.

Rupert Knekts ursprung är omdiskuterat. Det fanns en präst med namn Ruprecht i Anhalt som vakade strängt över moral och ordning. En annan förklaring är att han liknar den nordtyska gestalten perch som uppträdde under rimfrostnätter.

Källor

www.saob.se/artikel/?seek=rubert&pz=6 https://de.wikipedia.org/wiki/Knecht_Ruprecht https://www.vice.com/sv/article/8xvn3k/europas-markligaste-jultraditioner https://www.katholisch.de/artikel/1135-der-unheimliche-nikolaus-begleiter

Lucia och Christkind – samma Gestalt?

Även om Lucia och Christkind har olika traditionella bakgrunder har deras framträdanden påverkat varandra. Senast sedan 1800talet fick både en ängelsliknande gestalt.

Finlands Lucia 2018 och/und Nürnbergs Christkind 2013/2014

Det nordiska luciafirandet

I de flesta nordiska länderna firas Sankta Lucia den 13:de december. Det svenska luciafirandet är en religions- och kulturblandning av förkristna och kristna ritualer. Enligt den julianska kalendern firades vintersolståndet den 13 december. I den här längsta natten av året tros att övernaturliga och onda krafter så som en kvinnogestalt med namnet lussi eller även lucifer själv har dragit fram genom natten med sitt följe. Därför skulle man vara uppe hela natten och hålla lussevaka.

Mededeltiden präglades av fortskridande kristnande och den 13 december relaterades mer och mer till ett kristligt julfirande. De flesta julförberedelserna skulle vara avslutade och detta skulle firas med mat och dryck under lussevakan. Man firade något slags lillejul.

Egentligen fanns det inte någon direkt anknytning till det italienska helgonet Lucia från Sicilien. Men hennes dödsdag firades den 13 december och hennes namn innebär det latinska lux (ljus) på liknande sätt som ovan nämnda varelserna. Luciatraditionen utvecklades mest under 1800talet och blev väldigt populär och fick den nuvarande formen efter att Stockholms Dagblad hade utlyst en luciatävling med ett offentligt luciatåg 1927.

Christkind – Luthers skapelse?

I de flesta katolska regionerna på kontinenten firade man ”lillejul” den 6 december. Då är det Nikolausdagen. Nikolaus var ett mycket populärt helgon och han förde ryktet med sig att vara välgörande. Det var han som fick dela ut julklappar. Protestantismen tolererade inte tillbedjan av helgon så att Sankt Nikolaus som välfärds- och julklappsbringare byttes ut mot Christkind under reformationstiden. Högst sannolikt var det Luther själv som drev frågan. Han ville relatera julfirandet tajtare till den heliga skriften och så skapade han en ”Heiliger Christ” som skulle dela ut presenter den 25 december. ”Heiliger Christ” skulle vara gestaltlöst, men utvecklade sig mer och mer till det ängelliknande Christkind, mest en flicka med ljust hår och strål- eller ljuskrans.

Framträdet spred sig norrut och så att bilderna på Christkind och Lucia liksom smälte ihop. För att besvara utgångsfrågan: Nej, Lucia och Christkind är inte samma gestalt, har dock en gemensam kulturell inspirad bakgrund och tillhör definitivt juletiden.

Och vad har jultomten med det att göra?

Vid sekelskiftet 1800-/1900-talet blev Christkind mer och mer katolskt. Bland protestanterna byttes Christkind ut mot den säkulariserade Weihnachtsmann. Nederländska utvandrare tog med sig ”Sinterklaas”-traditionen som så småningom blev Santa. Om Weihnachtsmann eller Santa och jultomten är samma är definitivt värt en egen forskning.

Källor:

https://arenan.yle.fi/1-4519351

https://www.christkindlesmarkt.de/das-christkind/ehemalige-christkinder

https://www.expressen.se/nyheter/lucia-2018-darfor-firar-vi-sankta-lucia-i-sverige/

https://www.katholisch.de/artikel/15915-die-geschichte-vom-christkind https://sv.wikipedia.org/wiki/Lucia https://svenskahogtider.com/2008/12/04/varfor-firar-vi-lucia-den-13-december/

http://runeberg.org/svetym/0512.html https://www.merkur.de/politik/komplizierte-geschichte-nikolaus-christkind-weihnachtsmann-320595.html https://www.welt.de/vermischtes/article159953937/Was-Sie-ueber-das-Christkind-wissen-sollten.html

https://www.katholisch.de/artikel/15915-die-geschichte-vom-christkind

Julgransjakt

”Det var ca. 15 personer som var drevet. Bara en jakthund, dock! Det blev ståndskall vid en bäck där vi påträffade en flock unggranar av värsta sort (hotfulla, uppkäftiga och beväpnade från topp till rot med vassa barr!) Vi gjorde ett omringande rörelsemoment, och gick emot dem med dragna sågar. Jag går inte in närmare på detaljer för känsliga läsare, men kan berätta att mina kunskaper i karate, astronomi, ångermanländska svordomar och virkning kom till nytta. Vi återvände i triumf till jaktstugan, där gröt och kakor serverades. Vi styckade vår gran och lade den i bagaget på en sopsäck för att undvika rester av kåda som inte runnit ut vid skäktningen. Det var en god jakt!” Karin Kruse (en av jägarna) 

Ugnsstekta äpplen

Ingredienser: 4 syrliga äpplen Fyllningen: 4 matskedar smör, 100 g hackade valnötter, 50 g russin, 1-2 matskedar honung, Sås: 2,5 dl naturyoghurt, Flytande honung

Sätt ugnen på 200 grader. Gröp ur äpplena och lägg dem i en smord ugnsform. Häll alla ingredienserna för fyllningen i en bunke och blanda samman. Fyll äpplena med blandningen och grädda äpplena 20 minuter i ugnen. Sås: Blanda 2,5 dl naturyoghurt med honung (enligt din smak).

Ha en fin juletid!

Zutaten: 4 säuerliche Äpfel. Füllung: 4 Esslöffel Butter, 100 g gehackte Walnüsse, 50 g Rosinen, 1-2 Esslöffel Honig, Sauce: 250 ml Naturjoghurt, Flüssiger Honig

Wärme den Ofen auf 200 Grad vor. Höhle die Äpfel von innen aus und lege sie in eine eingefettete, feuerfeste Form. Gib alle Zutaten für die Füllung in eine Schüssel und rühr alles zusammen. Füll die Äpfel mit der Mischung und backe die Äpfel 20 Minuten lang im Ofen. Sauce: Mische 250 ml Naturjoghurt mit flüssigem Honig (nach Geschmack).

Schöne Weihnachtszeit

FokusDinHälsa

Rosita Löfgren och Cornelia Ivarsson i ett samtal om Rositas företag Fokus Din Hälsa.
Rosita är utbildad hälsovägledare, kostrådgivare, Qigong- och vattengympaledare, yogalärare, personlig tränare, massageterapeut och friskvårdsmassör. Rositas motivation: ”Jag vill förmedla glädjen i ett aktivt och rörligt liv men också ge dig chansen att finna stillheten inom dig.”